therese sandström

Jag måste få skriva av mig. Tankar väger för mycket. Jag är trött på press och krav på mig själv, hela tiden. Allt som cirkulerar i huvudet är press, press och ångest. Humöret är på topp vissa stunder, för att sen sjunka till botten. Jag vill ta tag i det här, vill inte ha det såhär, men jag vet inte vars jag ska börja. Istället sätter jag upp en yta om att allt är perfekt, försöker putta undan alla tankar och försöka känna att livet är bra, för det är det. Jag har exakt allt jag behöver, världens bästa familj, vänner, pojkvän, släkt osvosv. Jag vet att jag inte behöver prestera mer, va duktigare, orka mer, se finare ut, försöka mer, för jag vet att dom som står mig närmast tycker om mig hur jag än är. Ångesten över allt äter upp mig inifrån. Det går inte att vara nöjd med allt man gör och säger, eller hur man ser ut, men det är lätt att sitta här och skriva det, men när det väl kommer till kritan är det inte samma sak. Då spelar det ingen roll om jag skrivit det här eller inte.. Jag måste hitta den där glädjen igen, som känns hela vägen inifrån och ut i fingertopparna. 

Som ni märker är det många frågetecken som måste rätas ut. Det kanske löser sig med tiden..

Har äntligen fått helg iaf efter ännu en praktikdag. Ska strax laga middag till mig själv, sen träna och sen blir det nog bara mys med några brudar. Imorgon väntas match i Vilhelmina, första seriematchen dessutom, VIKTIGT!